Your Company

Slutet

Droppen

Läs mer

 

Början

En kamp för att få komma igång

Läs mer

 

Trafikförsäkrings-

föreningen

Nu blir det att försöka hjälpa andra

Starten

Min dröm var alltid att bedriva någon form av kennel

Gärna med diverse övriga bisysslor med viss samhörighet med kenneln. Fotografering, bildbehandling, digital konst utifrån mina egna biler och likaså måla och rita ut ifrån bilderna. Jag ville göra "allt" själv med reklam och senare hemsida samt träna olika former av hundsport. Draghundsporten har alltid varit viktig för mig och brukshundsport näst därefter. Utställningar är ju dessutom lite roligt att komplettera med.

 

SKK registrerat

Givetvis ville jag ha 100% renrasiga hundar, registrerade i Svenska kennelklubben och gärna tävla inom lämpliga hundsporter under klubbens och specialklubbarnas paraply.

 

Och eftersom både djurskyddet och kennelklubben med all rätt inspekterar kennlar så ville jag såklart ha ordning och reda. Jag skaffade pallkragar, pallar och plywood samt diverse isolering och annat som behövdes i början när jag fortfarande fick pengar från mitt arbete i sk ungdomslag. Jag kämpade och slet och tyckte det var roligt. Men jag skulle inte få behålla vare sig glädjen, hundarna eller det jag skaffat till kenneln.

 

Flykten

Försök att fly till Sorsele

Mina raser

Mina raser blev fortsättning med draghundarna som jag vuxit upp med. Detta är inte en säker inkomstkälla utan tanken var att även ha samhällsnyttiga hundar och friska,sunda sällskapshundar för vanligt folk

 

Hyrde en gård

Där jag satte upp stängsel som jag köpt billigt begagnat, byggde kojor av pallkragar och påbörjade min långa vandring mot att kunna få startat min kennel. Inte visste jag då vad motarbetad jag skulle bli

 

Startförsök och bad

Jag köpte min första renrasiga grönlandshund i mitten av åttiotalet och fick min kennel registrerad 1989.

Jag kommer ihåg hur jag så gärna ville visa min hane Amaroq från min första kull på en utställning. Först behövde han ett bad... Jag hade inget vatten mer än att hinka upp ur en brunn. Det blev att hinka upp en massa i en balja, koka vatten och blanda så det blev lagom. Blöta, schamponera och sedan skölja. Det tog en hel dag! Jag hade så ont i ryggen så jag knappt tog mig fram på mina ben dagen efter. Men det gick bra på utställningen i alla fall. Han blev framgångsrik och hans mamma blev stam-moder till hela min uppfödning sen. Itoks Tikka hette hon.

 

Rubrik

Nu blev drömmen att bo någon stans där jag kunde ha en normal dusch, inomhus eller i någon form av tvättstuga. Tvätta kläder för hand och koka vatten för detta var tufft. Hundarnas liggfällar likaså.

Otaliga fällar fick kastas för att jag inte lyckades få rent dom med handtvätt.

Men jag fick istället problem som satte stopp för eventuell flytt och igångsättande av kenneln i väldigt många år.

Skräckholmen

Först och främst fick jag problem med mitt X, som drack mer och mer och umgicks med klientel jag blev rädd för. De tog droger, köpte och sålde droger och levde allmänt rövare med mig, mina djur och mitt bohag.

Tanken att hyra gården Näckholmen var att bygga upp en kennel där på sikt och bo där ensam, ett sätt att fly från mitt X

Men han kom efter... Och det gick inte att bli av med honom på de elva år jag kämpade för detta.

De festade, for ut på inbrottsajder på kvällar och nätter och sov lite här och var på gården på förmiddagarna. Sedan startade festandet igen..

Mitt i detta skulle jag försöka överleva med mat och sköta mitt liv och mina djur.

Han fick en övervakare efter ett större möte där kommunen, polisen, försäkringskassan m fl var representerade. Och då kom alla överens om att han skulle bo hos övervakaren och "jobba" hos mig på min kennel.

Givetvis jobbade han inte uten tog vad jag hade av ärvda smycken och annat och sålde det för att köpa knark och sprit. Han hånade mig och skrämde slaget på mig. Han kunde få utbrott och sprang mot mig med ett ansiktsuttryck som liknade den onde själv. Det stora svarta håret skakade och for när han sprang på sitt alldeles speciella och skrämmande sätt. 

Han ville bo hos mig, jag ville inte. Han fick myndigheternas okej på att vara hos mig, jag ville inte det heller. "Tänk vad mycket du får gjort på kenneln" sa dom. Ellerhur? Döda hundar, hundar som gänget sålde och behöll pengarna, stulna och sålda tillhörigheter och skadegörelse var väl mer vad som skedde.

Jag sökte hjälp överallt. Sociala myndigheter för missbruk för att få bort dom, polisen för att få bort dom och alla andra jag kunde komma på. Jag fick hemskt dåligt med pengar och sociala myndigheters omsorgsenhet enade sig själv om att jag inte skulle få matpengar ens förrän mitt X gick med på att komma dit och fylla i papper... Han hånskrattade när han insåg hur lätt hand kunde skada mig, helt enkelt genom att lta bli.

Jag levde på vad jag fick tag på och blev väldigt mager i perioder. Vid ett tilfälle vägde jag 59 kilo när jag gjorde ett sjukhusbesök.